Villrådig

Nyss hemkommen till Falun efter några dagar i Östergötland med familjen så ställer jag mig frågan: Ska man bara lägga sig platt och acceptera den försvunna vintern eller är det bara att stänga av hjärnan och börja snurra på Lugnets konstsnöspår, tydligen 800 m enligt skidspar.se? Jag tror att jag väljer mellanvarianten och avvaktar; Jag har några dagar ledigt kvar och det blir nog en mix av Friskis, simning, och löpning. Jag har väl egentligen ställt in båda hojarna för vintern, men vem vet, kanske jag till och med testar broarna i Gagnef county? I Vadstena var det lättare att välja, det blev ett par ett par vansinnigt blåsiga löpturer längs Vättern och ett par fina simpass i trivsamma Vadstena simhall, där jag med lite rosslig hals troligen bröt mot regel 3b nedan.

Tjugofem meters radie

Jag och Ellen hoppade över Kalle Anka på Julafton och gick ned till bandyplan istället. Där var det fullkomligt otrångt och vi hade en fin stund på isen. Tanken väcktes samtidigt att förlänga skridskotemat fram till juldagen - långspåren på Lugnet är troligen ganska isiga nu. De två senaste vintrarna har ju mer varit mer skid- än skridskovintrar (om man vill åka på sjöis). Mitt senaste försök med snabbskridskorna slutade med suboptimalt resultat men idag var isen finare. Det kan ju bli lite snurrigt att åka snabbskridskor på en bandyplan, enligt uppgift går det att klämma in en 250-metersbana men det blir ju en väldigt stor del av åkningen som man tillbringar i en kurva - men det är ju kul det också. Den lokala skridskoklubben har sett till att det har målats i (delar av) kurvlinjer på bandyplan - enligt uppslagsboken skall det vara 25-metersradie på innerkurvor på en hastighetsbana för skridskor. Tack för strecken, det är skönt att ha något att "hålla sig i" när det börjar snurra runt i skallen efter x varv, även om det var lite svårt att hitta dem under rimfrosten. Sjutton km blev det i morse - go träning för lår, bak och rygg.

Dimmigt

Takdropp på Järlinden, men snön ligger fortfarande kvar i Lugnetskogen. Svartvita femton var lite kramsnötrög, milen lite fastare och femman på gränsen till hård. Nu väntar ännu mer lögning.

Lögning och invägning

Jag borde väl ha tagit en skidtur efter en hel dags innesittande med en febrig Alice, men med bara etthundranittionio dagar kvar till en av sommarens höjdpunkter så gäller det att ligga i. Det blev därför en timmes simning i Lugnetbassängen på förkvällen. Vi var som mest tre som samsades om crawlbana ikväll - relativt jämnlångsamma simmare så det funkade riktigt bra. Det blev några hundringar men mest "bara simma" med fokus på de många teknikdetaljerna: horisontalläge (inga släpande ben, fram med höften), hög armbåge, s-format drag med tryck hela vägen, tänk "axel" genom huvud och ryggrad, etc.

Den här bloggen är allt annat än viktfixerad, men idag gör jag ett undantag; Jag vägde in mig på 82,25 kg på badets fina Berkelvåg och hoppas på en liknande notering framåt trettondagen.

Årets svartvita

I svängen nedanför Sjulsarvsstugan

Lugnets svartvita "elitspår" är lite som ett fint vin, ibland riktigt spännande och ofta av bra kvalité, men alltid olika från år till år. Inför den här säsongen såg det ut som denna variation var borta i och med att en mer permanent märkning (i samma grafiska profil som "vilsemarkeringen") kommit upp. Jag cashade in veckans friskvårdstimme för att undersöka saken; Redan efter ett par hundra meter efter avtaget från elljuspåret kom svaret - pistmaskinmaskinisten hade följt sin inre kompass och avvikit från den fina markeringen - kanske beroende på snöbrist och dåligt underlag? Resten av slingan följde sedan till rätt så stora delar den svartvita markeringen, men med del undantag. Snörapport?: Jag skejtade och det var lite knöligt och smalt, men i stort sett helt utan genomslag. GPS´n visade i mål 14,14 km (med start och mål vid p-platsen vid dammen).

Sparringhögskolan

Jag tog ett tidigt morgondopp i den läckande bassängen och fick sällskap av några snabbingar från Triathlonhögskolan; Jag körde mest hundringar och lyckades då hålla samma tempo som den långsammaste tiathleten - som körde långdistans... Tekniken känns i alla fall bättre och bättre, och efter helgerna kommer jag att få proffshjälp - fortsättning följer.

S-märkt

Ett lunchbesök på Friskis var den fysaktiviteten som jag kunde få in i dagsschemat; Idag serverades ett särdeles suveränt spinningpass; Susannes spinningpass nämligen har nyligen genomgått FoS:s noggranna kvalitétskontroll via Stefans kritiska musiköron och dito cykelögon. Bra pass helt enkelt, tack Susanne!

68 % dubbat

Det hade kanske gått att sluggat sig runt på milen eller "elitspåret", men det fick bli en sen löptur på regementsområdets nyplogade (jo, nästan alla större) vägar. Jag trodde att det skulle vara isigare än det var - nu var det mest snösörja- så jag hade letat fram mina gamla Ice Bug. De är väl inte de mest löpvänliga man kan ha på fötterna men de fyller i alla fall sitt syfte några gånger per vinter. Jag har förstått att Icebugs akilleshäl är (eller i alla fall har varit) att de tappar dubben rätt så lätt. Mina är inga undantag, men 68% (totalt för paret) av dubben kvar efter åtta (?) års användning är väl OK, och jag stod på benen även ikväll. Skidspår? Jo, jag kunde inte låta bli att kolla in milen strax nedanför 305,9, och det såg ut att vara lite mjukt i skatedelen och lite blött i spåren, inte helt oväntat.

Lussemilen

Duggregn på högsta punkten 305 möh

Eftersom Susannes spinningpass genomgick en grundlig besiktning av Stefan ikväll  så kom jag iväg sent och stod i spåret först vid tiosnåret. Frågan var hur mycket regnet hade tärt på snölagret? De visade sig att det hade blött igenom rejält i nedre delen av stadionområdet, så jag stack direkt ut på elljusspåret som var hårt och fint, men med uppfräst jord på några få ställen. Femman var mjukare och ganska sugande och med ett fåtal jordkockor. Från avtaget in på milen var snön helt ren men ganska mjuk. Det hade även börjat att blåsa ner en del skräp. Det svartvita "elitspåret" såg ut att vara delvis preparerat (bara skate); jag testade den sista biten upp mot "305,9", och den var lite knöligare än milspåret. Summering av kvällen: Ett helt OK lussebullebrännarpass.

Trettiofem varv i spösnö

Till slut så blev det då skidpremiär även för mig. Eftersom det spösnöade blötsnö när jag gav mig ut så blev det latmansvalet - skejtskidor. Den slinga, intill Skyttepaviljongen, som stod till buds ikväll var fortfarande bara drygt 400 meter - jag såg dock att det tidigare under dagen hade pistats längre upp på elljusspåret. Jag kunde inte uppbringa tillräckligt med mental styrka för att räkna varv så jag åkte helt enkelt på tills det började bli alltför snurrigt - GPS´n visade till slut 35 varv och 14,5km. Kramsnön var duktigt sugande,  men skönt att äntligen stå på skidor igen.

Re-späckt!

Att spika upp djurdelar på träd kan ju vara lite känsligt i ett villaområde, men jag gjorde det förhållandevis diskret så att ingen granne ska ta anstöt av detta; Två prima späckbitar sitter du i alla fall prydligt uppsatta och i vinter håller jag tummarna för att Gråspetten ska visa sig.

Ny blogg på Järlinden

Hobbyelektrikern, rörmokaren, bagaren, cykelmekanikern, livsfilosofen, arbetskamraten och grannen Leif har smygbloggat bra länge nu - utan att berätta för mig. Men nu ligger han klistrad i bloggfavoritlistan här till höger. Dessutom har jag hört rykten om att Leif har köpt en vasaloppsstart på svarta börsen, kan det verkligen stämma?

Million dollar hole

Jag skrev ju för ett tag sedan om Faluns nya hoppbackar. Ett par månader och en knapp miljon dollar senare har det i alla fall blivit ett liten sänka i berget. Pengarna är nu tyvärr slut och en spännande fortsättning av byggdramatiken följer säkert till våren. Annars har jag en fiffig lösning på hoppbacksfrågan; Varför inte göra backarna helt i snö? Det finns ju helt klart resurser för detta i stan.

Nypistat

Dagens kyla räckte väl till för att spruta lite snö ändå. När jag joggade förbi vid halvniotiden ikväll så var pistmaskinisten precis klar med finputsen på 300(?)-metersslingan. Om det får frysa till lite i natt så kan det bli riktigt fint i morgon - Lyckos ni som kan åka ett morgonpass.

Enkel apelsinmarmelad - nu förbättrat recept!

En perfekt gåbortpresent, eller julklapp för den delen, är ju någonting du gjort själv. Varför inte koka en egen marmelad? Jag har nu filat på mitt förra recept och nu går det ännu fortare och dessutom med bättre resultat. De två receptförbättringarna som jag har genomfört är att skippa skalandet (men skrubba noga med varmt vatten!) och att ersätta det vanliga sockret med s.k. syltsocker (med pektin). Du behöver följande (satsen går att halvera):

• Två kilo citrusfrukter (Om du inte har någon våg så ta 10 apelsiner och ett par citroner, eller andra blandningar av citrus.)
• Två kilo syltsocker
• Åtta deciliter vatten. Om du har gott om whisky hemma så byt ut ett par dl vatten mot sprit för ännu mer smak.

Så här gör du:
1. Se till att du har ingredienserna, och hjälpredor, hemma.

 2. Skrubba frukterna noggrant i varmt vatten (de minsta frukterna på bilden är lime)

3. Skiva fint (men hoppa över skalningen)

4. Tillsätt vatten...

5. ...och socker.

6. Låt koka upp och koka sedan i 20 minuter.

7. Häll upp på väl rengjorda och varma burkar - färdigt!

Lunkarhelg

Det där med triathlon var ju faktiskt ganska roligt och det blir nog några försök i Dalacupen i sommar, och kanske någon längre distans också för den delen. Dock måste min löpförmåga lyftas från katastrofal till knappt pinsam - trampandet och simmandet är jag mindre orolig för. Några löppass i höst har det väl blivit, och i helgen blev det två till - fina Bergsstigen i går och en tur runt Stora stöten/Kårarvsgruvan i morse, en 16k-tur på något stela ben.
Annars är jag faktiskt lite sugen på skidor; Det verkar bli kallare till veckan, och idag sicklade och borstade jag två par skidor, det var nog första gången jag gjort det innan det blivit åkbart.

Simmar med dasslock

En timmes simning medan Ellen var på Gymnosträning ett par trappor ner var dagens elegantaste tidsoptimering. För att få till lite variation i simträningen och för att "optimera armdraget" (enligt reklamen) testade jag idag de nyinköpta dasslocken; Inte helt lätt, men när jag fick till vinkeln och hela draget så gick det märkbart snabbare, dessutom mycket jobbigare. Annars körde ett tiotal 75 metersintervaller (utan dasslock) med 30 s vila, därefter finsimning med teknikfokus. Ett helt OK pass men upplevelsemässigt en bit kvar till simmar med lommar.

Från urinoaren till VIP-stugan, och en snörapport...

Ett knappt stenkast norr om bromsplanen vid Lugnets hoppbackar ligger en rätt så skamfilad toalettbyggnad - kan det vara en relikt från VM -74?. Från denna urinoar går en fin serpentinväg upp till den s.k. VIP-stugan,  som väl stod klar till VM -93? Hur som helst så fungerar denna serpa rätt så bra som stavgångsbacke. Tio vändor blev det ikväll, hur jobbigt som helst och pinsamt välbehövligt. Stavgång är förresten hur trendigt som helst i Falun, eller?

Snörapporten då? Jo, efter stavgången så joggade jag bort till (350-meters?) skidspåret i utgången av stadionområdet. Jo det var faktiskt en åkare som högg sig fram på blåisen; Det såg inte så kul ut, det får bli stavgång fram till att ryssvintern har kommit.

Go freda!

Ett av många lyckade recept på en lyckad helgstartsfredag:

1. Morgonspinn på Friskis (med Faluns mest prisvärda frukost) - En stackars tom cykel i lokalen i morse, och fin stämning (som vanligt alltså)
2. Lunchpizza med jobbarkompisar, bl.a Gustav.
3. Besök på glasbanken - kan det här vara något?:

Nollkommafyra

Jag tog en jobbtur till trakterna av Äppelbo idag. Naturligtvis blev det fikapaus i Vansbro och koll av Vansbrosimningens ljustavla (det blir väl deltagarrekord i sommar -igen?). Nollkommafyra grader i vattnet, jag undrar var termometern sitter?

Россия три мили

Nu längtar i alla fall jag efter lite ryssvinter. Jag plockade därför fram min gamla ryska spetsnazkarta och tog en tremilstur med rullskidorna till Сундборн. Idag låg även säkerhetsnivån på rysk nivå, vilket resulterade i lätta utslag av karaktären asfaltseksem. I övrigt en helt OK tur, även om det var tendenser till ishalka på en del cykelbanor.

Fredagsmys

Möte med kommunen på Lugnet strax efter nio bäddade för det optimala fredagsmyset; först lämning på dagis och sedan direkt till Lugnetbassängen för uttag av veckans friskvårdstimme. Mysbelysningen i bassängen kändes helt rätt denna morgon. Andra halvtimmen fick jag lite sparring av några killar från Triathlonhögskolan, kul. Sedan dök Jonas Djurback upp, och då kändes min egen fart plötsligt rätt så försumbar.

Raska pojkar i gryningen, med rörliga bilder!

Ett sådant där alldeles lagomt litet grusrally är ju faktiskt inte helt fel en lördagsmorgon i oktober. Ännu bättre blir det ju med trevligt sällskap, i morse med Hellberg, Paddlarn och "enpetarn" Carlsson.


foto: Stefan Carlsson

Filmen då? Jodå, här är en liten snutt från Varpans östra strand.

På andra sidan stan

Det är bra att bryta mönster sägs det. För min del så skedde det med besked idag - en rullskidtur på "fel" sida om stan. Att ta närmsta vägen till centrum nedför Svärdsjögatan  kändes även idag som en alltför stor chansning, jag fegade ur och körde en liten omväg. Sedan var det ju välkända cykelvägar resten av turen runt trakterna av Aspeboda. Som rullskidvägar fungerade de riktigt bra, speciellt från avtaget från 293an bort till Källviken var det riktigt kul att köra - småkuperat hela vägen. Det bästa med turen var nog ändå att ryggen pallade, och som bonus blev det säsongens längsta rullistur. För man önska sig riktig skidåkning på Riksskidstadion om en månad?

Faluns nya hoppbackar

¨
Möjligen kunde någon eventuell läsare tolka in en viss ironi om backhoppning i mitt förra inlägg. Jag måste därför passa på att påpeka att ironin främst gällde att Falu kommun verkar så tagna på sängen av att en 40 år gammal bassäng är i behov av en viss upprustning och att man i detta läge lägger x miljoner på nya backar inför VM 2015, visserligen ungdomsbackar, men ändå. Och när det gäller finansieringen av hoppbackarna; Kunde inte det inte vara lämpligt att någon knösrik sponsor som redan är involverad i skidporter hosta upp några miljoner, varför inte huvudsponsorn i detta gäng? Hur långt man har kommit i hoppbacksbygget? - Se det dagsfärska hålet ovan.

Och för att bevisa att jag är ett backhoppningsfan, här bjuder jag på dottern Ellens stilrena hopp från i vintras.

Och till slut en kändisspaning, tillika en händelse som såg ut som en tanke; Jag kvitterade ut veckans friskvårdstimme i ovan nämnda bassäng idag. Och vem låg och plaskade i grannbanan? Jo, inte mindre än VM-generalen och fantomsimmaren Sven von Holst.

Läcker som ett såll

Lugnets 25m-bassäng läcker som ett såll men eftersom det finns fler backhoppare än simmare i Falun så får reparationerna vänta tills efter 2015. Nu är jag är inte den typen som gillar torrsim så jag passade på att intervallträna ikväll, innan allt vatten läckt ut. Det blev ett antal 50-metersintervaller med mina mått snabb fart (45 s) med 15s vila mellan varje. Vi var kring tre stycken hela tiden på bana nr 5 men det gick riktigt bra att samsas om de få vattendroppar som fanns kvar. Tack farmor för att du lekte med barnen under tiden!

Smidigt

Jag fick en rejäl dos med koordination, rörlighet och rörelseglädje på lunchen - hur bra som helst, med Ragnar som riktkarl på FoS. Ett drygt tjugotal kvinnor och tre gubbar på passet; Konstigt att de som behöver det mest nyttjar det minst?

Balsam

Efter gårdagens sträckbänk och lite nattvila så kändes ryggen i stort sett brukbar, men nu har det onda vandrat ner i högra skinkan... Det var dock inget som hindrade lite intervaller i Lugnets fina 25m-balja direkt efter jobbet - som balsam för onda kroppen. Min t.f. tekniktränare har ideligen tjatat om fartträning. Tidigare har jag kört 100-metersintervaller, men det är lite för långt för mig för att orka hålla "hög" fart hela vägen, så idag blev det istället ett oräkneligt antal 50-metersrökare med 15 sekunder vila. Helt OK känsla, bättre än i våras i alla fall. Antal dagar kvar till Vansbro? 272!

I sträckbänken

Den ser ut som en mackapär från landstingets hjälpmedelscentral och med Tomas Gustafsons trygga leende så måste den väl fungera? Jodå, tjugo minuter uppochner gjorde underverk med ryggen, och efter spinningpass med Katarina på Friskis kändes det ännu bättre.

Om en vecka så pallar nog ryggen för lite rullskidor igen, för det gäller att vara beredd när kanonerna på Lugnet börjar att mullra - ska vi gissa på den 15 november?

Morgontur i världsarvet

Det finns få idrottsaktiviteter som straffar en så skoningslöst efter uppehåll som löpning. Vid utövandet av cykling, skidor, skridskor etc. så är det ju bara att peta lite så kommer man framåt - i löpning får man inte en meter gratis. Min egen löpform har varit ständigt sjunkande se senaste två åren (för mycket cykel), men i morse var i alla fall ambitionsnivån hög; Det fick bli en tur runt Världsarvet Falun med inriktningen lugnt, långt, länge (och långsamt) via bl.a. Galgberget, Samuelsdal, Pilbodammen, Krondiket och Kårarvsgruvan.