Klister och huvudvärk

Till slut blev det en (motvillig) klisterpremiär även för mig och det gick väl så där; Med en sömnbristinducerad huvudvärk och med slarvigt vallade skidor så stapplade jag ut på milen. På väg ut ur stadion mötte jag Lugnets Pisten Bully 300 som hade lyxpreppat elljusspåret - fin början med andra ord. Efter avtaget från elljusspåret så var det naturligtvis rätt så isigt.. Dock var det inga genom slag på milen, men där snön är smutsig så smälter snön oroväckande snabbt. Då jag var inne på varv två så var både huvudvärken och det mesta av klistret (Start Universal) borta, men lägger man klistret direkt på den gamla kallvallan så får man väl skylla sig själv? På väg hem så kollade jag in snöhögen som skall användas till Clash of Nations om en månad, men visst var högen betydligt större förra året?

Ingen tur för finskidorna

Halva dussinet med skidpojkar samlades vid Lövberget i gryningen. Spårar-Patrik garanterade hög spårkvalitét, och visst var det riktigt njutbart. Som vanligt var det bäst till Järnhatt och Hästkomyren/Långa backen. På tillbakavägen vek vi in på Falun-Borlängespåret och hem via Hemmingsbo, alltså sista biten på Källslättenspåret. Vägsnuttarna var inget för finskidorna och i skogen åkte man rätt så mycket på lingonriset, men fint om man som jag gillar lite mindre tillrättalagda former av skidåkning. Tack pojkar för trevligt sällskap!

Nej, jag såg inte bollen

Helt oinspirerad, och mest för att hitta en ursäkt för att duscha, så tog jag mig ut till Sundborn för en skidtur  ikväll. Väl på skidorna så kändes det väl ganska OK ändå, men det blev bara ett "varv" på det treuddiga Årbergsspåret. Spåret vänder alltså bl.a. vid Hedvallen i Karlsbyheden där herrarnas A-lag spelade match mot Grängesberg när jag passerade vid 20-tiden. Sekunden efter bilden är tagen så "målade" hemmalaget på hörna, och nej, jag såg inte bollen.

Orgeltramp de luxe

Efter en dags funktionärsjobb på Lilla SS så tog jag och barnen bobben till stadion för att känna på stadionatmosfären. Skidorna var naturligtvis med och alla miniberg av konstsnö skulle absolut bestigas. Roligast av allt var dock orgeltrampsbanan, lika rolig för barn som för vuxna, testa! Bjuder på en liten film där Ellen visar hur det skall göras.

Årbergsspåret

Likt en trearmad bläckfisk (?) breder det ut sig på Årberget mellan Sundborn och Karlsbyheden, det elbelysta Årbergsspåret. En av armarna letar sig söderut till Danholn, och åker man t.o.r på alla tre armarna så blir det 13,5 km enligt min Garmin, 14,2 km enligt KIK.

Efter ett par dagars vabbande och egen förkylning så var det dags att väcka kroppen på ett skonsamt sätt och då passade Årbergsspåret perfekt: ett snällt spår med mycket stakåkning, fina slakmotor som inbjuder till stor diagonalåkning, och i total avsaknad av jobbiga saxbackar. Snötillgången är ju inte så värst stor nu, men spåren var riktigt bra, spårrapport lämnade jag självklart på skidspar.se. Valla? Min vana trogen så säkerhetsvallade jag, denna kväll med Rode multigrade (0--2), och tur var nog det för spåren var delvis åt det glatta hållet.

Sommarvarmt

Med minus tjugo på utetermometern och Lugnetspåren fulla med EM-åkare så var valet enkelt; En timmes simträning i sommarvarma inomhusbassängen på Lugnet. Nu var det ju inte bara jag som hade valt detta inomhusalternativ idag. Vi var som mest fyra simmare på bana fem. Det är ju ofta i mesta laget men vi var ganska jämna och alla visade hänsyn, tack för det. Det blev hundrametersintervaller varvat med "bara simma", allt med teknikfokus. Jag går ju faktiskt i simskola sedan några veckor och nu vet jag i alla fall vad jag ska fila på: fram med axeln och inte korsa mittlinjen vid isättningen, ner mer med huvudet, och tre spark på varje armtag mm.mm.mm. Det är lättare sagt än gjort men det kändes stundtals ganska bra idag. Yr.no lovar något mildare väder i morgon, det lutar åt morgonskejt på Lugnet - ett säkert kort.