söndag 9 januari 2011

Åsa-Nisse und die Nationale Volksarmee

Morgonens takdropp inbjöd inte till finskidåkning, inte för mig i alla fall. Ett tänkbart alternativ hade varit en tur med skateskidorna på Lugnet; Att kladda med klister kl.06:00 fanns inte på kartan. Valet föll dock på en tur med ovallade skidor ute på regementets övningsområde, ett finfint närrekreationsområde där bl.a. huvuddelen av vår lingonskörd brukar hämtas. Jag körde raka vägen ut på övningsområdet, riktning Sveden, och passerade granatskyttebanan där den här gamla plåtburken står och rostar: (Och ni som inte är intresserade av lite militärhistorik kan nu hoppa ner till sista stycket)



 Jo, det svenska försvaret tyckte i början av 90-talet att arméns välbeprövade Hägglundsbandvagn gav lite för dåligt splitterskydd (glasfiberkaross...). Man fyndköpte (?) då några hundra rysktillverkade (möjligen även bulgariska) MT-LB (i Sverige kallad PBV 401) som tjänstgjort i Nationale Volksarmee (DDR) och som nu slumpades bort av den förenade tyska staten. Svenska armén fann dock ganska snabbt att kvalitén var dålig (surprise!) och många av dessa fordon degraderades ganska snart till granatskjutningsmål. Det var just ett sådant vrak som jag passerade på skidor i morse.

Skidturen då? Jo, det blev en tung och blöt historia i kramsnön. Jag kämpade mig fram med sluggerstakning på skogsbilvägar av varierande storlek, förbi bl.a. Finnbo och Hobborn: karta.


Åsa-Nisse och Klabbarparn skulle ha gillat upplägget helt klart; Ingen räls a´la Lugnet här inte. Hemma igen väntade en mysig söndagsfrukost med fru och barn.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar