Dagens dubbel - med bonus

Dagens dubbel började med en test av vaderna; Tre varv runt Stångtjärn med successivt ökande fart. Det gick inte snabbt men det var i alla fall smärtfritt. Andra delen av dubbeln bestod i tre kilometers simning i tjärnen. Det känns att sommaren håller på att ta slut för det var kallare än på mycket länge. Bonusen? En fiskljuse (tyvärr inget tele på kompaktkameran...) som spanade efter en fet put-and-take-regnbåge. Ljusen var på gång att dyka några gånger men gav upp och drog vidare efter en liten stund.

Gubbvadsvila

Min högra vad är inte riktigt sitt rätta vad jag för tillfället men jag utövar lite hemmagjord rehabträning, främst i form av tåhävningar, så hoppet om att få avsluta klassikeråret på Lidingö lever. Idag fick vaderna uppleva lite aktiv vila i form av en rullskidtur till Sundborn. Perfekt skidväder och en förhållandevis stark överkropp gjorde turen njutbar.

Fina femton och en kyss i Hemmingsbo

Jag tog mig i kragen idag och gav mig ut på fina röda femton. Vaden kändes inte helt OK men det gick att ta sig runt i lufstempo. Kyssen? Den fick jag i Hemmingsbo, av ett elstängsel, men ändå.

Simtest Garmin 305 - andra försöket

Egentligen borde jag väl springa för fullt inför Lidingöloppet men mina klena vader har inte inte riktigt hängt med i sommar - var tredje pass ungefär så sprätter det till i muskeln och jag tvingas att välja andra träningsformer. Det har därför blivit en mix av simning, cykel, rullskidor och alltså alltför få löppass. Idag hade jag planerat in eftermiddagssimning i fina Stångtjärn (synd att gnälla på det egentligen). Jag kom att tänka på mitt rätt så misslyckade simtest av min Garmin 305:a för ett par somrar sedan. Den gången hade jag klockan på armen vilket dels gav snurriga positionsangivelser och dels inte är att rekommendera då 305:an egentligen inte är gjord för att tåla simning. Idag tänkte jag upprepa testet men med klockan innanför badbössan - bättre satellitkontakt och bättre vattenskydd var tanken. Det blev tre vändor från badplatsen bort till hundbryggan (520 m enligt Enirons kartfunktion) och tillbaka. Detta borde innebära dryga 3100 m - i alla fall om man simmar rakt! Vad visade Gamin'en då? Jo, rutten på kartan såg något taggig ut, men betydligt bättre än förra gången. Att rutten ser lite bananformad beror på att jag med flit höll ut lite extra från rissvålarna utanför Stångtjärnsstugan  Däremot var den visade totalsträckan något förbryllande, 2500 m. Enligt mina teorier så borde den visa lite för mycket... På torsdag ska jag ut o simma med lite sällskap och då ska jag passa på att jämföra 305:an mot lite modernare grejer - rapport utlovas. Risken är överhängande att jag kommer att lockas till uppgradering till lite modernare grejor.

Hosjöstrand Triathlon 2013

Ellen, med bättre klipp i steget än pappa idag.

Egentligen hade jag inte planerat att köra kvällens triathlon i Faluns utkanter så jag passade på att ge blod i morse, 450 ml prima A+  med surt förvärvade röda blodkroppar. Jag brukar dock sällan känna av mina blodtappningar över huvud taget så jag vågade mig på att simma 3000+ i Stångtjärn mitt på dagen när familjen var dit och badade. Men så vid fyratiden så ringde äldsta dotterns klasskompis och undrade om hon inte skulle hänga med på lite kvällstriathlon - och kanske var hennes pappa också sugen? Det kunde man ju inte tacka nej till (där rök den husmålningen). Ellen, i sitt första triathlon, skulle köra korta banan (<100m sim, 3km cykel och 1 km löpning) och jag den långa (300m sim, 14km cykel och 4 km löpning). Korta banan startade först så jag hade möjlighet att heja och ta lite bilder. Ellen njöt i fulla drag av denna nya sport - först upp ur vattnet och in trea i mål. Sprudlande glad och ett fint pris (pris till alla naturligtvis) rikare så tror jag att hon hänger med fler gånger. Så var det dags för mig. Kort sammanfattning: simningen gick riktigt bra, cyklingen OK och löpningen som väntat sämst. Vilken kväll det var! Tjugotvå grader i vattnet, silkeslen sommarvärme i luften och i stort sett vindstilla. Lägg till detta en avslappnad stämning, goa medtävlare och fina banor (och lottade priser som räckte till alla). I Dalacupen återstår två tävlingar, Sifferbo och Sundborn. Åtminstone den sista har jag tänkt att vara med i. Resultat från kvällen kommer väl så småningom här.


Tävlingsinfo

 

Målgång!

 

Lottdragning av priser

 

 

 

Semestercykling de luxe

Klarblå himmel, svag bris och glest med trafik; Det blev östgötacykling sv finaste märke med tidig start i morse: Vadstena-Nässja-Örberga-Roglösa-Borghamn, upp på Omberg och den fina kustvägen ner till Alvasta, Heda-Rök, ga E4 till Väderstad-Hov-Vadstena-77 km och hemma till mysfrukost.

Tycklingestenen

Att simma i Vättern ger en lätt exotisk känsla, i alla fall om man som jag är van vid höghumöst dalavatten, eller vad sägs om att se botten där det är nästan fem meter djupt?  I kväll blev det ett par vändor ut till grundet vid Tycklinge inifrån centrala Vadstena, ca ett Vansbrosim - högsta sommarpoäng på den turen.

Tredje klassikeretappen - Vansbrosimningen 2013

Så var det då dags för den tredje etappen av årets Klassikerprojekt: Vansbrosimningen och den gren jag troligen lagt ner mest tid på det senaste halvåret - helt enkelt för det är så förbaskat roligt att simma. Jag var ju uppe i fredags och testade vattnet i halvsimmet vilket kändes bra. Idag var förutsättningarna delvis annorlunda: dubbelt så långt, en grad varmare i vattnet och repstart - i grupp två (för oss som simmar mellan 40 o 50 minuter...). Som alltid när det gäller mina simlopp så är första femhundra av yttersta vikt och i år var jag betydligt mer förberedd (åtminstone mentalt) på sparkar, nedtryckt huvud och fastkrokade armar; Jag lade mig ca en tredjedel in mot mitten från vänsterkanten och kom iväg bra, gled sedan över mot mitten efter ett par hundra meter. Efter femhundra meter låg jag nästan längst ute vid repet vid högerkanten, visserligen inte helt optimalt eftersom medströmmen är starkast i mitten. Dock var det fortfarande rejält tjockt med folk i mitten och på högerkanten hittande jag fria stråk att simma i. Efter ytterligare något hundratal meter sökte jag mig mer in mot mitten igen för att få lite mer medström. Vid mötet Vanån/Västerdalälven sökt jag mig ut på innerkanten/högersidan igen och slickade flötena vid "tallen". Sista kilometern la jag mig längs bryggan och kanske tog någon placering in mot mål. Jag landade till slut på 43:20, en putsning med förra årets tid med med närmare två minuter. Jag var helt klart nöjd med detta. Nu är det bara en etapp kvar på klassikern, men i morgon vilar jag. Vansbro igen? Jo, troligen blir denna det enda klassikerlopp jag återkommer till, i alla fall under 2014.