Omberg/Tåkern runt

Östgötacyklingens fjärde och sista etapp blev nog också den finaste; Jag avslutade med att cykla runt Omberg och Tåkern, en tur som är fullkomligt nedlusad med sevärdheter, fina vyer och som även erbjuder goda fikamöjligheter. Startar man i Vadstena och kör söderut så går det faktiskt att undvika den smala och hårt trafikerade RV 50, men då får man stå ut med några kilometer (fin) grusväg. Jag valde en mellanvariant med bara asfalt och därmed några få km på 50:an. Efter Borghamn (vid Ombergs norra fot) följde jag Tjejvätterns bansträckning ända bort till Väderstad. Just vid Borghamn kommer ju också Tjejvätterns (bansträckning) enda backe att tala om, en ganska kort men brant backe upp på Omberg. Asfaltsvägen som går på vätternsidan uppe på berget är enkelriktad norrut för biltrafik (jag mötte en bil) men dubbelriktad för cykeldito - En synnerligen njutbar väg som bl.a. går igenom Bokskogen, ett par stenkast ifrån Ellen Kays "Strand" och förbi Alvastra Klosterruin. Efter Omberg fortsatte jag att följa Tjejvätternspåret söder om Tåkern - snabbstopp vid Rökstenen som är sevärd och tidssnål att besöka. Tar man parallellvägen som går närmare Tåkern är det snabbt gjort att besöka det sprillans nya (invigt av kungen i våras) Tåkerns Naturum men jag tog det sydliga vägvalet "gamla" E4:an bort till Väderstad där Axelssons Cykel & Sport lockar med Scott i skyltfönstret och "Allt för längdåkning": lunchstängt mellan 12:30 och13:30 - bara en sån´ sak.

En räksallad i Rimforsa

Östgötacykling del tre: Fincykling ner till Väderstad och vidare ner till oststaden Boxholm. Därefter på småvägar, jag mötte nog inte mer en handfull bilar på fyra mil, bort till Rimforsa. Här var jag väl ungefär halvägs så det fick bli en svullokorv på Statoil. Norrut några kilometer, med livet som insats, på 34:an mot Linköping, därefter på fina småvägar. I Vikingstad kom jag ut på slätten igen och med fyra mil kvar så slog motvinden till som en käftsmäll - Sockertankning i Mantorp och duktigt trött, men nöjd, tillbaka i Vadstena.

Hålaveden

Romanen Östgötacykling är nu inne på andra kapitlet. Idag blev det söderut - rätt ner till Väderstad och över E4:an som utgör en skarp gräns mellan slättbygd och skogsbygd. Plötsligt blev vägarna sämre och cyklingen lite dystrare. Hålor som Mossebo, Trehörna, Hålan och Boet passerades, dock utan att något morgonöppet fik siktades. Denna skogsbygd går under namnet Hålaveden och enligt invånarna på slätten så har Hålavedenborna håriga fotsulor - jag stannade inte för att kolla. Norrut igen och åter till slätten vid Ödeshög. Sedan dagens racersträcka - gamla (och väldigt släta) E4:an bort till Väderstad med vinden i ryggen. Summering: fin morgontur där slätten vann en knockoutseger mot skogen.

Till kexchokladens rike

Semesterresa nummer två inleddes igår: Östergötland är målet, och denna gång är cykeln med. Basen är Vadstena - i kanten på den östgöstka slätten på vilken myriader av små fina asfaltsvägar slingrar sig i ett svagt böljande landskap; Jag tog snabbvägen till österut till Mantorp via Skänninge, därefter ett tråcklande på småvägar bort till Ljungsbro och vändpunkten vid Cloettavallen, ett par stenkast från kexchokladfabriken. Hemfärden gick på sagolikt fina vägar med gles trafik. Idag var kyrktornen många men fikastoppen få - i morgon kanske det blir tvärtom?

Våtaste kvällskombon

Det här med simning kändes rätt så optimalt en dag som denna; Jag hade stämt träff med simmarkompisen Anders vid Stångtjärn för ett simpass i duggregnet. Det blev nog drygt ett par kilometer i en ovanligt grumlig och vattenrik tjärn - den vanligtvis minimala sandstranden var nu obefintlig. När jag skulle byta om för hemfärd så märkte jag att handduken inte var med  - ett misstag som kändes försumbart i det tilltagande regnet. Crossen och jag rundande Varpan och adderade Rostberg/Skuggarvet på vägen hem. Cykel, löpning, eller simning i morrn? Det lutar åt morgondopp i tjärnen.

Vått

Inte helt nöjd med loppet igår, men som oftast gick det väl som man förtjänar. Men jag hade ju faktiskt tränat rätt så målmedvetet, med simskola och allt. Det som jag slarvat främst med inför lårets lopp var sjösimningen, eller "Open Water" som de insatta kallar det, det blev en knapp handfull gånger. Starten blev usel och jag stressade lite för mycket. Men jag surar väl inte alltför mycket för igår, det blev ju trots allt en liten putsning av fjolårstiden . Idag var också semestervädret som gjort för lite simträning: ångande sjuosex grader i Lugnets 50-bassäng och synnerligen otrångt. I morgon fortsätter träningen inför nästa år (7 juli tror jag) med lite brunvattensimning, det kan behövas.

Elva grader varmare

En och en halv vecka kvar till Vansbrosimningen och jag borde väl ha simmat ett antal sjöpass vid det här laget, men min självbedragande ursäkt är att jag kan träna längre pass i sjuosex mysvarma grader - elva grader varmare än i Västerdalälven (kolla in aktuell temperatur här); Det blev ett rätt så bra lunchpass på Lugnet, och det känns rätt så lugnt inför loppet - om det som sagt var bara blev ett par tre grader varmare. På kvällen blev det returbesök till badet för att supporta Ellen som var med i en liten klubbtävling med totalt tio grenar och uppemot fyrtio (!) heat. Stämningen var på topp och tävlingen var som vanligt fantastisk bra organiserad. I morgon börjar semestern!

Krokfljotbliket

Krokfljotbliket - vacker att skåda, pulshöjande att bestiga, och inte minst - svårt att uttala; Jag passade på att realisera veckans friskvårdstimme i samband med inventering efter förra veckans finjobb i naturreservatet Rensjön ca 7 km nordväst om Trängslet (Älvdalens kn). På kartan såg det ut som en fin lunchrunda och det var det också: lite blött i början, brant i mitten och härligt lättlöpt på högplatån. Dock inte tillstymmelse till stig mer än på ett fåtal platser, och man fick leta efter ledmarkeringarna på mer än ett ställe. Med start på 500-metersnivån så sög backen rätt så fint upp till toppen på 713 m.ö.h. En bra bit ifrån kalfjäll var det väl, men en viss utsikt från toppen hade man faktiskt - t.o.m. skymtade jag snöklädda toppar i nordväst. Om du har vägarna förbi så passa även på att kolla in brandfältet, rödmarkerat på kartan.