Sightseeing

På helgtur söderut och naturligtvis är hojen med. Det blev till stora delar helt nya vägar för mig; Start i Vadstena, över slätten ner till Väderstad, in i mellanbygden och ner till ostmeckat Boxholm, vidare ner till Malexander (och ner till ångbåtsbryggan). En kort sväng in i lilla Kinda kommun innan det var dags att vända norrut - blev lite överraskad då asfaltsvägen blev en grusdito, dock en mycket fin sådan som varade i knappa milen upp till trakterna av idyllen Ulrika (uttalas tydligen "Ull-rika"). Norrut och återigen ut på slätten - tillbaka till Vadstena med tre mil medvind från Mantorp. Fin tur - med sällskap och ett par fikastopp hade det blivit en fempoängare.

Ångbåtsbryggan i Malexander

Fint som grus!

Lunchergo

Som jag misstänkte så fungerade 5*1000 m på Friskis Ski ergo alldeles utmärkt som lunchpass. Jag värmde upp i roddmaskinen och körde sedan tusingarna med halvannan minuts vila emellan. Jag envisas med att köra med motstånd 10, på gränsen för mig, men är man tjurig så är man. Avslutade passet med lite biceps, vad jag nu ska med dom till?

If you feel faint, stop exercising immediately

Gårdagens glädjepiller kändes väl en del i benen i morse, så jag hade planerat en uppmjukande löptur på lunchen men eftersom slasksnöade så blev det Friskisspinning istället. Jag tog chansen och provcyklade den nya cykeln ett helt pass: Omdömet blev: oskön sadel (lätt fixat iofs), en väldigt mjuk och tyst gång (magnetmotstånd), en exakt men något för känslig motståndsspak (vanesak?), och en klart eggande wattmätare. Den tydigt signalerande varningsetiketten avslöjade med all önskvärd tydlighet vilken som är hemmamarknaden; Om du frågar mig så tror jag dock att fler amerikaner (och alla andra västerlänningar, och ett växande antal kineser m.fl) dör en för tidig död av att inte ha cyklat än de som dör av att gjort detsamma.

Ski ergo-premiär + intergalaktisk cykel

Det blev en fin after work på Friskis - Det var dags att testa den där nya stakmaskinen "Ski ergo". Redan under uppvärmningen märkte jag att det här kan ju bli hur jobbigt som helst, och bestämde mig för att tusingar i intervallform nog var det lämpligaste - det blev fyra stycken till slut. Riktigt bra träning för rygg-mage-axlar-armar-ben, helkroppsnyttigt helt enkelt: 5x1000 m + lite fria vikter i gymmet kan nog bli en fin variant på lunchpass framöver. Jag gick sedan och kammade mig för att vara presentabel för fredagens sista spinpass - ett medelpass med go och fin stämning, som vanligt med andra ord. Dock vågade ingen testa den nya spincykeln Keiser som är hemlånad på prov. Jag provtrampade efter passet och det blev bra vibbar med en gång. Den kändes väldigt gediget byggd med svänghjulet bakom dig, inget rassel, mycket tyst, en väldigt mjuk gång och en bra spak för motståndsreglering. Grädde på moset var nog ändå kommandobryggan: kadens, effekt (watt), tid, puls mm. Lite rymdskeppskänsla infann sig faktiskt. Helt sannolikt bättre flygförmåga än Kim Jung Uns lilla raket i alla fall. Kostar? Troligen! Lite dåliga mobilbilder nedan.

Simskola

Simning är en fantastisk kul idrott i sig själv och ett enastående komplement till annan träning; Om jag känner mig mör i vaderna efter ett löppass, eller allmänt stel efter en långcykling så brukar det alltid fungera med att slänga in ett simpass för att mjuka upp kroppen. Liksom i alla idrotter där det gäller att röra sig framåt, så är det alltid roligare ju snabbare det går. Sedan nyår går jag därför på en vuxencrawlkurs i Falu SS. Kursen är anpassad så att den skall passa de flesta - alltifrån rena nybörjare (någon sorts simvana ska du nog ha i alla fall) till de som vill förbättra sin frisimsteknik. Uppdelning sker i tre subgrupper, efter färdighet, under passen. För dig som är det minsta sugen på att lära dig, eller putsa på ditt frisim så kan jag varmt rekommendera dessa kurser; Du blir inte bara delfinsnabb, det är himla trevligt också. Nästa chans kommer (enligt muntlig information) redan till sommaren med en intensivkurs (prel 3 ggr/vecka i 4 veckor). Håll utkik på hemsidan eller kontakta kansliet.

Karbonpapper

Jag lade karbonpapper mellan dagens och förra veckans 70/20-pass, och visst blev det en snarlik kopia: sjutton upprepningar, samma runda, och lika jobbigt . Enda skillnaden var att snöbyarna var bytta mot en milt vårregn och att underlaget var tjällossningssugande istället för hårdfruset snabbt. Och sist, men helt nödvändigt för passets genomförande; Tack Ann-Britt för barnpassningen!

Allt utom badankan

Efter en dags vabbande med en inte alltför sjuk 4-åring så hade det varit ganska skönt att komma ut en stund. Jag valde dock bort det (knappt) plusgradiga regnet och körde istället en längre pass i Lugnetbassängens 27-gradiga vatten - Spinning Suzie är bortrest men barnens farmor kom så gärna och tog hand om barnen en liten stund ("Kom inte hem inom två timmar" var farmors order). För att få lite variation i träningen så packade jag ner alla simleksaker jag äger: platta, dolme och paddlar. Det blev till att börja med en halvtimme med dolmen klämd mellan låren: fullt teknikfokus utan störande ben, samtidigt som mer kraft kan läggas i armdraget. Varvade sedan med lite simning utan flythjälp, och jag inbillade mig att tekniken kanske börjar falla lite på plats. Körde sedan lite med paddlarna, men kände att det slet lite väl mycket på axlarna. Körde därefter en stund med dolmen igen och avslutade en stunds benspark med platta. Summering: Gött pass med härlig trötthet i överkroppen.

Hosjön runt - i bilder

Löptur runt Hosjön, men jag gick över bron.

Mossgräsberget

Mossgräsberget, brandfält från juni 2011

Det blev en uppemedtuppentur för att testa lite grusväg norrut. Asfalt till Svärdsjö/Österbyn och sedan grusväg upp till idylliska Ågs bruk. Vidare ett par kilometer norrut för en snabbtitt i naturreservatet Mossgräsberget där det gick hett till med jobbet i somras: DD gjorde ett bra reportage.Tillbaka till Ågs bruk och vidare söderut på lite sämre vägar, förbi Ramsellskogen och längs Hinsen ner till Korså bruk. Salsgolvsslät grusväg de sista två milen ner till Karlsbyheden. Kall, men påskfin gruspremiär.

Varpen i Åg

Vått

Visst var vattnet vått idag också, och bassängen fortfarande inte längre än 25 meter. Efter många vändningar i vinter så är de fortfarande inte snygga, men drunkningstillbuden är i alla fall färre. Om två månader blir de hälften så många (vändningarna alltså), och lite senare inga alls.

Jobbigt som sjutton

Till slut tog jag mig tid att ge mig in i knappmenyerna på min Garmin 305 för att undanröja den sista ursäkten för att inte träna intervaller, dvs avsaknaden av en fungerande intervallklocka. För några år sedan sprang jag en del intervaller, då ofta i det hemsnickrade formatet 60/30. Men nu knappade jag in det mer etablerade 70 sekunders intervall med 20 sekunders vila, antal 17 st. Varför just sjutton? Jo, kanske för att jag jag läste om det här (eller kanske för att det är ett primtal?) Det började i alla fall halvbra när jag överfölls av en snöby, men sen trillade det på rätt så bra på grusvägarna bort till Finnbo och hem. Klockans intervallfunktion fungerade klanderfritt, även om det inte hade skadat med lite högre ljudnivå på pipandet (öronbedövande flås osv.). Helt klar ett väldigt nyttigt, och jobbigt pass - värt att upprepas.