Hej å hå

OK, gubbar i tights är inte vackert, jag vet.

Skierg´n på Friskis har stått och sett ledsen ut ett bra tag nu med lappen "Trasig, inväntar reservdelar" påklistrad. Nu är maskinen dragbar igen och jag drog allt vad jag kunde - hej å hå - på lunchen idag; Först en fyraminuters uppvärmning på cykeln, sedan fem gånger tusen i dragmaskinen (motstånd åtta) med en minuts vila mellan varje tusing. Tidigare, i höstas, klarade jag inte av att ligga under 3:50 på alla fem, men nu går det -  med lite jävlaranamma på dom två sista, så visst har Skiergnötandet gett resultat. Jag tycker även att stakåkningen på snö också känns bättre nu - jag vågar falla framåt över stavarna mer och jobbar mer med mage/rygg. Tack Lina (som återhämtningsgymmade efter gårdagens urstarka åkning) för bilden.

Årbergsrepris

Gårdagens tur i Stångtjärnsspåren var ingen höjdare; Varken spåren eller jag var på topp. Idag föll valet på Årbergsspåret - sköna minus sju och hårda, fina spår. Med start vid Sport-Ewa blev det några vändor till Danholn och Karlsbyheden. Fin tur. I morgon kväll har jag ett tränaruppdrag, men kanske hinner jag med lite Skierg på Lunchen?

Hej solen!

Visserligen var det ett bra spinningpass jag var på lunchen igår, men det kändes helt fel att sitta inne i finvädret. Idag var jag bättre förberedd; Tiden räckte inte riktigt till för ett skidpass så det blev en löptur ut på regementsområdet. Jag försökte få kroppen att minnas hur det är att springa fort men det gick inget vidare. Planen att köra sjutton stycken sjuttiotjugo följdes i alla fall till punkt o pricka. Och solen, den värmde nästan.

Påfyllt

Riktigt skönt med en rejäl snöpåfyllning. Dessutom var det sköna minus fem när jag tog en sen kvällstur i Lugnetspåren. Milen och svartvita femton var nog spårade/pistade tidigare på dagen, men nu på kvällen var det milen som var mest åkt och därmed mitt val. Swix VR40 (lyxvarianten av blå extra) fungerade riktigt bra ikväll. Lite mer preparering av spåren så kan det här bli riktigt fint framöver.

Ovalspaning

Riktigt skönt vinterväder på lunchen idag - och solen värmde ju nästan lite under joggingsturen; Jag hade dryga halvtimmen till förfogande och lunkade upp till Faluns nyaste arena - Skridskoovalen på Friidrottsstadion. SM-veckan är ju inte långt borta nu och bland de sexton (?) idrotterna där SM-medaljer skall delas ut så ingår ju faktiskt hastighetsskridsko. Det var väl strax hitom det senaste världskriget man kunde se skridsko av den här sorten i Falun senast? Isen håller än så länge god skolplanskvalité - enligt kommunens ismakare så skall isen både hyvlas och linjemålas nu i veckan. Mer bilder och reportage på DAS sida.

Coolt!

Första Årbergsturen för denna säsong - i sällskap med starke Carlsson; Det är ju minst sagt tunt med snö i terrängen nu men Årbergsspåret har ett bra underlag som inte kräver så mycket snö, och är dessutom föredömligt preparerat. Vi inledde pannlampstidigt - kommunens längsta elljusspår var tyvärr inte tänt så här tidigt - och körde några vändor till Danholn och Karlsbyheden. Skapliga spår med lite is här och där - min fästvalla försvann rätt så snabbt - sluge Stefan körde med tejp och hade dessutom överlägset glid. Tackar för fin morgontur! Temperatur: coola minus nitton.

Älvdalspaus


På vägen upp till Idre för ett par dagars jobb så stannade jag i trevliga Älvdalen för att plocka ut veckans friskvårdstimme, och lite flex med för den delen. Jag hade bestämt vig för att testa spåren vid Älvdalens skidstation och  läst in mig på Skidspår.se och på klubbens hemsida om spårstatusen. Som tur var träffade jag även på en gammal skidräv i stadion innan jag gav mig iväg. Han rekommenderade inte det längsta spåret (Porfyrspåret), pga dålig snötillgång, utan att istället skulle köra långa (5 km) elljusspåret, delar av korpspåret bort till några bilvägar och sedan just dessa bilvägar. Innan jag gav mig iväg köpte jag ett dagkort vilket var en historia i sig med en självbetjänande och charmig lowtech-lösning i "Målhuset"; "Fyll i ett dagkort, ta kortet med dig, lägg pengarna och karbonkopian i kuvertet och stoppa detta i lådan."


Målhuset -köp ditt dagkort här!

Spåren visade sig vara riktigt bra - hårda kallförespår där blå extra satt perfekt under skidorna. Bilvägarna var som väntat stakvänliga och gav mig välbehövlig stakträning inför Öppet spår. Det långa elljusspåret var småkuperat med en och annan lite springbacke och riktigt roligt att åka. 

Gröntjärnsvägen?

Efter ett antal vändor på de fina skogsbilvägarna så åkte jag tillbaka till stadion där GPS'n stannade på 26 km. En riktigt fin bekantskap blev dessa Älvdalsspår, det enda negativa var den bitvis dåliga vägvisningen, men det är inget ovanligt fenomen. Efter turen var det ju dags för dusch och möjligheten fanns vid stadion (20 kr i guldpengar - myntinkast), men jag åkte naturligtvis ge ner till simhallen där jag körde ett 45-minuterspass i den fantastsiska 50-metersbassängen - egen bana naturligtvis. Jag var lite mör i axlarna efter skidåkningen men hade en fin känsla i simningen ändå; Det blev ett oräknat antal hundringar med starttid 2 el. 2:15. Tack för idag Älvdalen!

Med egen 50-metersbana så borde man ju se lite gladare ut?

Trevligt att råkas

Råk sydväst om Stora Melpad

Jag fick en snabb respons på gårdagsturen; Anders tipsade om Roxnäs-Melpad- Björnöarna - tackar! Jag testade en variant av denna tur i eftermiddags; Jag började med att åka bana ut till Roxnäs udde och klev där av banan ut på riktigt fin is med ett löst liggande snölager ovanpå. Jag tog sikte på St. Melpad och följde en råk som bara blev värre och värre. Nere vid Stora Melpad, där jag hade tänkt att vika av nordostvart, såg råken inte så rolig ut att korsa utan sällskap. Jag följde dock kanten en bit och såg skridskospår som korsat råken på ett till synes bra ställe. Jag gled över utan besvär, men med dubbarna i dragläge. Fortsatte sedan lite mer sydost (bäst att med marginal passa sig för utloppet från Hosjön) innan jag vek av norrut och siktade på Stabergs ö:s norra udde. Det var riktigt fin åkning fram hit, men kring udden var det många knaggliga partier orsakade av diverse fordon. Efter rundningen av udden så kom jag fram till dagens bästa parti - mycket fin is på ostsidan av Stabergs ö,  Uddnäs ö och Stora Björnö. Söder om St. Björnö var det något sämre men fortfarande klart njutbart om man kryssade lite. Fin is ner till Jungfruholmarna.

Sydväst om Jungfruholmarna

Innanför Jungfruholmarna fanns små områdem med förrädisk dubbelis - höll på att stå på öronen. Söder om J-Holmarna började snön att visa drivtendenser så jag beslöt att inte fortsätta söderut utan siktade mot La Risö, rundande denna och kunde åter njuta av pangis mellan Tjuvön och Stora Risö. Jag hoppade på banan vid Bjärmsnäs och avslutade turen med att åka på den fina banan ner till Storsund och tillbaka till Hälsinggårdsbryggorna.

Fin bana - även idag!

Jakten på den fina isen

Strax söder om Lövöholmarna

Det såg ju väldigt lovande ut för några dagar sedan, i alla fall om man gillar naturell skridskois på Runn; All snö hade stöpt ner efter nyårsregnet och det hade precis frusit ihop igen - då kom snön. Så värst mycket snö var det ju inte så idag det blev ett eftermiddagssök efter åkbar is utanför Runns fina banor. Jag började vid Hälsinggårdsbryggorna och tog banan ner till Storsund där jag steg av banan: kanonis! Bara ett tunt lager med lätt snö ovan på en till stora delar perfekt is. Jag satte kurs söderut - perfekt is förbi Galten...

Galten

...och jag njöt av lika fin is ner runt Flarnö. Här började isen bli lite sämre, och Vid Finnäset var det tvärstopp; Snön hade drivit ihop till hårda drivor som framkallade obehagliga ståpåöronentendenser. Jag vände tillbakan innanför Falrnö och vek sedan av mot Lövöholmarna och fram dit så gick det rätt så bra att kryssa fram på renblåst is. Jag vek sedan in i sundet söter om Lövö det åter igen var fritt från drivsnö och riktigt fint. I höjd med Granö belv det återigen sämre med stenhårda snödrivror och en del fastfrusen snö. Svåråkt fram till Fornäs udd och sedan blev det väl lite bättre längre norrut, men här gav jag upp tankarna på att följa Runns östra strand upp till Stabergs ö och vek istället österut mot Bjärmsnäs och tillbaka upp på banan. Turen blev väl inte riktigt vad jag hade hoppats på, men nu slipper jag i alla fall ha mardrömmar om onött kanonis.

Tvärstopp vid Finnäset

Fast och flytande

 

Sista lediga fredagen på evigheter, för på måndag börjar ju oxaveckorna. Jag och barnen passade på att njuta av det fina vädret genom att sticka ned till uterinken. Jag hade naturligtvis kollat in kommunens bokningssida för att förvissa mig om att det var fritt fram att åka. Den obokbara uteplanen bredvid (ej konstfrusen) fick sig lite stryk i det gångna mildvädret men spolgubbarna var på hugget idag - det är nog åkbart igen redan i morgon.Vi lattjade i närmare två timmar på rinken innan det var dags att åka hem för lunch.

Jag kände mig lite stel i kroppen efter gårdagens löptur så det fick bli ett simpass i Lugnetbassängen efter lunch. Jag hade turen att få ha en bana för mig själv i stort sett hela tiden. Jag körde hundringar med antingen paddlar, fenor eller utan. Jag satte en starttid (tid mellan starterna) på två minuter vilket fungerade med paddlarna och fenorna. För att få lite mer vila fegade jag dock ur och satte starttiden 2:15 då jag simmade "naturell". Dryga timmen simning och jag lyckades bli trött, även idag.

Löftet

Jag är en stark motståndare till allt vad träningsprogram heter - för det mesta är det tiden och lusten som får styra vad jag tränar. Jag har dock motvilligt börjat att inse att detta kan vara en rätt så förödande inställning ett klassikerår som detta. Jag har därför lovat mig själv (för vilken gång i ordningen?) att löpträna åtminstone en gång i veckan vintern igenom för att sedan sucessivt öka dosen fram till loppet; Ikväll blev det "ett halvt Lidingö" med rutten Järlinden-Sveden-La Främsbacka-Rottneby-Hälsingberg-Järlinden. Stelt, kanligt, långsamt, jobbigt och sådär halvroligt. I morgon kommer jag belöna mig själv med kalaskul träning - hoppas jag.

Med Skierg mot Mora

Snötäcket i Falun, liksom mitt skidhumör, har de senaste dagarna sjunkit ihop på ett sufflélikt sätt. Det går tydligen att åka på Lugnet, men jag valde istället ett välbeprövat snabbpass på Skierg´n på lunchen: 5*1000 med motstånd 8. Det kändes helt OK - det finns hopp om att jag tar mig hela vägen till Mora den 25e februari. .

Hej 2013!

Jag tror att 2013 kan bli ett riktigt kul år; Klassikern väntar och jag är nu anmäld till ala fyra loppen - även om det var på håret med den där cylelrundan. Öppet spår står ju först på tur men varken milen eller svartvita är väl speciellt roliga att åka nu misstänker jag. Jag mysöppnade därför dagen med trekvart i Lugnets 25a som under jullovet bjudit på två crawlbanor.